I de avlägsna öknarna i Xinjiang bygger Kina grunden för sin AI-framtid. En analys från Bloomberg av investeringsgodkännanden, upphandlingsdokument och företagsrapporter visar att kinesiska företag siktar på att installera över 115 000 förbjudna Nvidia AI-chip i dussintals datacenter i landets västra regioner.
Sju Xinjiang-projekt som riktar in sig på dessa processorer hade påbörjat byggnation eller vunnit öppna upphandlingar för AI-beräkningstjänster per juni 2025. Ett av de största involverar ett företag kontrollerat av Nyocor Co., ett energibolag baserat i Tianjin med fokus på förnybar energi, som planerar att bygga ett datacenter drivet av 625 H100-servrar – en av de förbjudna Nvidia-modellerna.
Dessa anläggningar skulle avsevärt stärka Kinas beräkningskapacitet, samtidigt som president Xi Jinping betonar teknologiskt oberoende. Vid ett politbyråmöte om AI i april 2025 betonade Xi vikten av att skapa ett "autonomt kontrollerbart" ekosystem för AI-hårdvara och mjukvara. En investerare har utlovat över 5 miljarder yuan (cirka 700 miljoner dollar) till datacenterprojekt i Yiwu County under 2025–2026.
Den planerade infrastrukturen skulle stödja avancerade AI-modeller som de från DeepSeek, vars R1-modell överraskade de globala marknaderna i januari 2025 genom att matcha eller överträffa västerländska motsvarigheter, samtidigt som den enligt uppgift krävde betydligt mindre beräkningskraft och utvecklingskostnad. En Xinjiang-operatör hävdar redan att de använder avancerad hårdvara för att möjliggöra molnåtkomst till DeepSeeks R1-modell.
Dessa ambitioner möter dock betydande hinder. USA införde 2022 restriktioner mot försäljning av avancerade Nvidia-chip till Kina på grund av oro för att avancerad AI kan ge Peking militära fördelar. Amerikanska tjänstemän uppskattar att endast omkring 25 000 förbjudna Nvidia-processorer för närvarande finns i Kina – långt färre än vad projekten kräver. De kinesiska dokumenten innehåller ingen förklaring till hur företagen planerar att få tag på dessa chip, som inte får köpas lagligt utan amerikanska myndigheters tillstånd.
Även om komplexet fortfarande skulle vara betydligt mindre än AI-infrastrukturen i USA, visar det Kinas beslutsamhet att avancera i den globala AI-kapplöpningen trots exportkontroller. Projekten belyser också den växande teknologiska klyftan mellan de två supermakterna, då båda nationer prioriterar AI-utveckling som avgörande för deras framtida ekonomiska och strategiska intressen.