Försäkringsbranschen genomgår en teknologisk revolution när företag i allt högre grad tar till sig artificiell intelligens för att omvandla sina verksamheter, trots ett komplext regulatoriskt landskap.
En nyligen genomförd omfattande undersökning visar att nästan 90 % av försäkringscheferna ser AI som en av de viktigaste strategiska satsningarna för 2025, där 82 % anser att teknologin är avgörande för att förbättra finansiell och operativ prestation. Med tillgång till stora datamängder använder försäkringsproffs AI för att effektivisera processer som kundservice, bedrägeribekämpning, riskbedömning, prissättning och försäljning. 79 % av huvudombuden har redan implementerat eller planerar att implementera en AI-plattform inom de kommande sex månaderna.
Fördelarna är betydande. AI-drivna riskbedömningar revolutionerar branschen genom att öka effektiviteten, noggrannheten och kundnöjdheten. Det ger snabbare handläggningstider, bättre riskbedömning, mer personliga försäkringar och förbättrad bedrägeribekämpning. Inom skadehantering har AI-automation minskat handläggningstiderna från veckor till bara timmar, där smarta botar hanterar skadeärenden effektivt och minimerar behovet av mänsklig inblandning. Resultatet är högre kundnöjdhet och lägre driftkostnader. För att upptäcka bedrägerier tar försäkringsbolagen i bruk AI-baserade multimodala system som integrerar text, bilder, ljud, video och sensordata genom hela skadeprocessen, vilket potentiellt kan spara branschen 80–160 miljarder dollar till 2032.
Avdelningarnas prioriteringar ligger nära dessa AI-förmågor. För riskbedömare toppar ökad premieutveckling (75 %), snabbare offertprocess (53 %) och lägre skadeprocent (43 %) listan över prioriteringar för 2025. Inom skadehantering rankas förbättrad processeffektivitet (72 %), kortare cykeltider (64 %) och ökad kundnöjdhet (45 %) högst.
Utmaningarna är dock betydande. Införandet av AI medför även oro kring dataskydd, behovet av kompetensutveckling för anställda och risken för algoritmisk partiskhet. De försäkringsbolag som tidigt satsar på AI kan skaffa sig ett betydande konkurrensförsprång, men måste navigera dessa hinder med försiktighet. Prediktiva modeller kan innehålla inbyggda algoritmiska snedvridningar, vilket kan leda till oavsiktlig diskriminering vid riskbedömning eller skadehantering. Det finns även farhågor kring huruvida AI-beslut saknar ansvarstagande och riskerar att prioritera kostnadsbesparingar framför konsumentskydd.
Till följd av ökad reglering krävs nu samtycke för att skapa riskprofiler baserade på skyddade attribut, och försäkringsbolagen måste redovisa kundinteraktioner och affärsprocesser där AI används för att säkerställa transparens. Dessutom kan försäkringsbolagens AI-modeller komma att granskas regelbundet och certifieras för att uppfylla krav på algoritmisk ansvarsskyldighet och säkerhetsstandarder. En viktig fråga är om det är ekonomiskt hållbart att implementera dessa regler och hur de påverkar försäkringsbolagens totala kostnadsbild. Om AI-användning visar sig bli dyrare och medför juridiska komplikationer kan det hämma införandet. En annan utmaning är att efterleva flera olika AI-regelverk i olika regioner, vilket understryker behovet av ett heltäckande, globalt regelverk för att underlätta AI-användning i försäkringsbranschen.
Den ökade regulatoriska granskningen gör att försäkringsbolag investerar i AI-teknik som är transparent, rättvis och ansvarsfull. Insurtech-landskapet 2025 kommer att präglas av fortsatt innovation och integration av avancerad teknik, utvecklande regelverk och förändrade konsumentförväntningar. Både tillsynsmyndigheter och försäkringsbolag arbetar för att balansera behovet av innovation med ansvarsfull och transparent användning av ny teknik och data.