Ny forskning tyder på att artificiell intelligens kan bli ett kraftfullt verktyg för att lösa internationella konflikter, även om experter varnar för betydande begränsningar i diplomatiska sammanhang.
Institute for Integrated Transitions (IFIT), en icke-statlig organisation baserad i Spanien, publicerade den 12 maj 2025 resultat kring AI:s potentiella roll i diplomatisk konflikthantering. Enligt IFIT:s verkställande direktör Mark Freeman visar analys av historiska utfall att traditionell diplomati med långa, omfattande fredsförhandlingar ofta är ineffektiv.
"Det finns ofta ett mycket kort tidsfönster där du faktiskt kan använda förhandling eller medling på ett meningsfullt sätt," förklarar Freeman. Hans forskning visar att snabbare "ramavtal" och begränsade eldupphör—där detaljer löses i efterhand—ofta leder till mer framgångsrika och långvariga fredsavtal än omfattande förhandlingar.
Freeman anser att AI-system kan stärka detta tillvägagångssätt genom att analysera tidigare konflikter för att identifiera optimala förhandlingsstrategier. "AI kan göra snabba förhandlingar ännu snabbare," påpekar han. IFIT har utvecklat en snabbspårsmetod för att säkra avtal tidigt i konflikter, och de tror att AI-verktyg kan påskynda denna process avsevärt.
Samtidigt varnar Stefan Heumann, meddirektör för den Berlinbaserade tankesmedjan Stiftung Neue Verantwortung och medlem av den tyska riksdagens expertkommission för artificiell intelligens, för AI:s begränsningar inom diplomati. "Mänskliga relationer—personliga band mellan ledare—kan förändra förhandlingarnas utgång," säger Heumann. "AI kan inte återskapa det."
Heumann hänvisar till historiska exempel som Münchenöverenskommelsen 1938, som till synes minskade spänningarna men i slutändan ledde till katastrof. "Eftergifterna i München 1938 sågs som ett deeskalerande steg—men det ledde till katastrof," förklarar han. "Etiketter som 'eskalera' och 'de-eskalera' är alldeles för förenklade" för att AI ska kunna utvärdera dem korrekt. Han påpekar också att AI fungerar bäst i öppna informationsmiljöer och att det "inte magiskt kommer lösa våra underrättelseproblem i slutna samhällen som Nordkorea eller Ryssland."
Trots dessa utmaningar fortsätter forskare vid olika institutioner att utforska AI:s användning inom diplomati, exempelvis för att utforma fredsavtal, förhindra kärnvapeneskalering och övervaka eldupphör. I takt med att AI-systemen utvecklas kommer deras roll i internationella relationer sannolikt att växa, vilket kräver noggrann avvägning av både möjligheter och begränsningar.