Artificiell intelligens förändrar snabbt hur nationer närmar sig utrikespolitik och diplomatiska relationer, där stora språkmodeller blir värdefulla verktyg i internationella sammanhang.
Med finansiering från Pentagons Chief Digital and Artificial Intelligence Office experimenterar forskningsinstitutioner som Center for Strategic and International Studies (CSIS) med AI-system som ChatGPT och DeepSeek för att hantera komplexa frågor om krig och fred. Med stöd från Pentagons Chief Digital and Artificial Intelligence Office testar laboratoriet AI:er som ChatGPT och DeepSeek för att undersöka hur de kan användas i frågor om krig och fred. Under de senaste åren har AI-verktyg tagit plats på utrikesdepartement världen över för att bistå med rutinuppgifter, såsom talförfattande, men nu undersöks deras potential även för beslutsfattande i situationer med höga insatser.
Forskare testar AI:s potential att utforma fredsavtal, förebygga kärnvapenkrig och övervaka efterlevnad av eldupphör. Den amerikanska regeringen utvecklar aktivt denna kapacitet, där både försvars- och utrikesdepartementen experimenterar med egna AI-system. Storbritannien arbetar också med "nya teknologier" för att förnya diplomatiska metoder, inklusive användning av AI för att planera förhandlingsscenarier. Även forskare i Iran utforskar liknande tillämpningar.
En lovande användning är att simulera världsledare som Rysslands Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping, så att diplomater kan testa svar på potentiella kriser. AI-verktyg kan även bistå med övervakning av eldupphör, analys av satellitbilder och genomförande av sanktioner. "Saker som tidigare krävde hela team kan delvis automatiseras," säger Andrew Moore, adjungerad seniorforskare vid Center for a New American Security.
Utrikesdepartementets vision för AI-integrering är ambitiös men står inför utmaningar. "I en version av utrikesdepartementets framtid... har vi laddat in diplomatiska depescher och tränat [AI] på diplomatiska uppgifter," och AI:n ger användbar information för att lösa akuta diplomatiska problem. Det alternativa scenariot "ser ut som något ur Idiocracy," med hänvisning till filmen från 2006 om en dystopisk framtid.
Trots teknikens potential lyfter experter fram viktiga begränsningar. Stefan Heumann, meddirektör för den Berlinbaserade Stiftung Neue Verantwortung, påpekar att "mänskliga relationer — personliga band mellan ledare — kan förändra förhandlingars utgång. AI kan inte återskapa det." AI har också svårt att väga långsiktiga konsekvenser av kortsiktiga beslut.
När nationer tävlar om att utveckla dessa förmågor innebär integreringen av AI i utrikespolitiken ett betydande skifte i internationella relationer, där teknologisk innovation balanseras mot diplomatiska aspekter som inte kan ersättas av maskiner.