Den kinesiska AI-utvecklingen har nått en avgörande punkt när företag som DeepSeek och Qwen visar upp kapaciteter som kan mäta sig med eller till och med överträffa västerländska motsvarigheter, och därmed utmanar den etablerade AI-hierarkin som länge dominerats av amerikanska företag.
DeepSeeks V3-modell, som släpptes i slutet av 2024, har särskilt imponerat AI-forskare med sin prestanda på vanliga språk- och resonemangsbenchmarks. Enligt flera benchmarktester överträffar DeepSeek-V3 Metas Llama 3.1 och matchar kapaciteten hos branschledare som Anthropics Claude 3.5 Sonnet. Företagets lansering i januari 2025 av DeepSeek-R1, en öppen modell med fokus på matematisk problemlösning och resonemang, visade ytterligare på Kinas framsteg inom AI.
Det som gör DeepSeeks prestationer särskilt anmärkningsvärda är deras rapporterade effektivitet. Även om det råder viss kontrovers kring de exakta siffrorna, hävdade DeepSeek initialt att deras V3-modell tränades för cirka 5,6 miljoner dollar med hjälp av omkring 2 000 Nvidia H800-GPU:er—betydligt mindre än motsvarande västerländska modeller. Denna kostnadseffektivitet, oavsett om den uppnåtts genom innovativ arkitektur, algoritmiska förbättringar eller andra metoder, kan innebära ett skifte i ekonomin för avancerad AI-utveckling.
Kinas AI-framgångar är resultatet av flera års strategisk planering och investeringar. Landets "Next Generation Artificial Intelligence Development Plan" från 2017 gjorde AI till en nationell prioritet, med stöd av regionala implementeringsplaner och statligt stödd riskkapitalfinansiering. Detta samordnade tillvägagångssätt har gett imponerande resultat i patentstatistiken: mellan 2022 och 2023 stod Kina för cirka 61–70 % av alla beviljade AI-patent globalt, jämfört med USA:s cirka 21 %.
Dock innebär kvantitet inte nödvändigtvis kvalitet. Amerikanska AI-patent citeras nästan sju gånger oftare än kinesiska patent (13,18 jämfört med 1,90 citeringar i snitt), vilket tyder på större internationell påverkan. Dessutom lämnas endast omkring 7 % av de kinesiska AI-patenten in utomlands, vilket väcker frågor om deras globala relevans.
Den regulatoriska miljön i Kina har också spelat en roll i denna AI-utveckling. Kinesiska företag har gynnats av en viss regulatorisk flexibilitet som gett AI-startups utrymme att innovera, även om de fortfarande måste navigera statlig tillsyn, särskilt vad gäller innehållskontroll.
I takt med att konkurrensen hårdnar fortsätter båda länderna att satsa stort på AI-infrastruktur och kompetensutveckling. Kapplöpningen om AI-dominans får betydande konsekvenser för teknologiskt ledarskap, ekonomisk tillväxt och nationell säkerhet under de kommande åren.