Påve Leo XIV har positionerat Katolska kyrkan för att ta sig an vad han ser som en av mänsklighetens mest angelägna utmaningar: de etiska konsekvenserna av artificiell intelligens.
I sitt första formella tal till kardinalskollegiet den 10 maj jämförde den nyvalde påven uttryckligen dagens AI-revolution med 1800-talets industriella revolution. "I vår egen tid erbjuder kyrkan alla sin sociallära som svar på ännu en industriell revolution och på utvecklingen inom artificiell intelligens, som innebär nya utmaningar för försvaret av människans värdighet, rättvisa och arbete", sade den 69-årige amerikanske påven.
Påvens val av namn framstår nu som djupt symboliskt. Leo XIII, som ledde Katolska kyrkan 1878–1903, skrev den banbrytande encyklikan Rerum Novarum ("Om nya ting") år 1891, vilken lade grunden för den moderna katolska socialläran genom att ta upp arbetarnas rättigheter under den första industriella revolutionen. Genom att åberopa detta arv signalerar Leo XIV sin avsikt att utveckla en liknande moralisk ram för AI-eran.
Robert Francis Prevost, som blev den första amerikanska påven den 8 maj, bidrar med ett unikt perspektiv på denna utmaning. Innan han blev kardinal tillbringade han flera år som missionär i Peru, där han arbetade med marginaliserade grupper och fick direkt erfarenhet av ekonomisk ojämlikhet. Som prefekt för biskopskongregationen under påve Franciskus visade han sitt engagemang för sociala rättvisefrågor.
Vatikanens fokus på AI är inte helt nytt. Påve Franciskus har alltmer varnat för AI:s potentiella hot mot mänskligheten, uppmanat till internationell reglering och betonat att kraftfull teknik riskerar att reducera mänskliga relationer till algoritmer. Leo XIV:s tal antyder att han kommer att fortsätta och möjligen utvidga detta fokus.
Detta påvliga ställningstagande utgör en betydande utveckling i den globala diskussionen om AI-etik, då det kommer från en av världens mest inflytelserika icke-tekniska institutioner. Med 1,4 miljarder katoliker världen över kan kyrkans moraliska vägledning kring teknik påverka policydiskussioner långt utanför religiösa kretsar och potentiellt forma hur samhällen närmar sig AI-reglering och utveckling under de kommande åren.