Ett revolutionerande framsteg inom drönarteknik håller på att förändra hur obemannade flygfarkoster navigerar i okända miljöer. Professor Fu Zhang och hans team vid Hongkongs universitet har utvecklat ett system som gör det möjligt för drönare att flyga med fågelliknande smidighet genom komplexa utrymmen i imponerande hastigheter, utan att förlita sig på GPS eller förkartlagda rutter.
Teknologin, kallad SUPER (Safety-assured high-speed navigation for MAVs), presenterades den 7 juni 2025 och utgör ett betydande steg framåt för autonom flygning. Systemet använder en lätt 3D LIDAR-sensor som kan upptäcka hinder på upp till 70 meters avstånd med hög precision. Det som gör SUPER verkligt innovativt är dess avancerade planeringsramverk, som samtidigt genererar två flygbanor – en som optimerar för hastighet genom att utforska okända områden, och en annan som prioriterar säkerhet genom att hålla sig inom kända, hindefria zoner.
"Föreställ dig en 'robotfågel' som snabbt manövrerar genom skogen och smidigt undviker grenar och hinder i hög fart," förklarar professor Zhang. "Det är som att ge drönaren fågelns reflexer, vilket gör att den kan undvika hinder i realtid samtidigt som den rusar mot sitt mål." Vid tester har systemet visat förmåga att navigera i hastigheter över 70 km/h (20 meter per sekund), även genom täta skogsområden.
Samtidigt arbetar forskare vid Texas A&M University med att lösa en annan avgörande utmaning för små drönare: energieffektivitet. Dr. Suin Yis team utvecklar neuromorfa datorsystem som efterliknar hjärnans bearbetningsmetoder. Deras metod använder ledande polymerfilmer som artificiella neuroner, vilka bara aktiveras vid behov och därmed kraftigt minskar energiförbrukningen.
"Små drönare har ingen motor, så deras energibudget är mycket begränsad," påpekar Dr. Yi. "Att lägga till AI på batteridrivna drönare kan minska flygtiden från 46 minuter till bara fyra minuter." Den neuromorfa datalösningen kan göra det möjligt för drönare att bibehålla full flygtid samtidigt som de utför avancerade AI-uppgifter som objektigenkänning och autonom navigering.
Användningsområdena för dessa teknologier är många, bland annat sök- och räddningsinsatser, skogsövervakning, inspektion av kraftledningar och autonom leverans. Vid katastrofer skulle drönare utrustade med SUPER-teknik kunna navigera genom raserade byggnader eller täta skogar, dag som natt, för att lokalisera överlevande eller leverera kritiska förnödenheter till avlägsna områden med en hastighet och pålitlighet som aldrig tidigare skådats.