RAND Corporation har publicerat en omfattande analys av Kinas strategi för artificiell intelligens, som avslöjar både styrkor och sårbarheter i Pekings strävan att dominera global AI till 2030.
Rapporten, med titeln 'Full Stack: China's Evolving Industrial Policy for AI', publicerades i juni 2025 av forskarna Kyle Chan, Gregory Smith, Jimmy Goodrich, Gerard DiPippo och Konstantin F. Pilz. Den ger en djupgående genomgång av hur Kina använder industripolitiska verktyg över hela AI-teknikstacken, från halvledarchip till applikationer.
Forskarna drar slutsatsen att Kinas industripolitik för AI sannolikt kommer att påskynda landets snabba framsteg, särskilt genom stöd till forskning, talangutveckling, subventionerade datorkraftresurser och applikationer. Kinesiska AI-modeller minskar prestationsgapet mot de främsta amerikanska modellerna, och AI-användningen i Kina växer snabbt inom flera sektorer, från elbilar och robotik till sjukvård och bioteknik.
Rapporten identifierar dock betydande utmaningar för Kinas AI-ambitioner. Landet kontrollerar endast cirka 15 procent av den globala AI-datorkapaciteten, jämfört med USA:s 75 procent. Detta visar på ett betydande underskott i datorkraftinfrastruktur som kinesiskt statligt stöd försöker åtgärda. Pekings finansiering av grundläggande AI-forskning vid universitet och statligt stödda AI-labb lyfts fram som en nyckelfaktor för Kinas AI-industri.
En stor utmaning som rapporten belyser är Kinas beroende av utländsk teknik. Vid ett politbyråmöte i april 2025 betonade Kinas president Xi Jinping vikten av "självförsörjning" och skapandet av ett "autonomt kontrollerbart" ekosystem för AI-hårdvara och mjukvara. Peking stödjer utvecklingen av inhemska alternativ till Nvidia:s grafikprocessorer (GPU:er), såsom Huaweis Ascend-serie, som dock ligger efter både i prestanda och produktionsvolym. Detta beroende av färre och mindre kraftfulla chip tvingar kinesiska företag att ransonera datorkraften, vilket minskar antalet och storleken på tränings- och modellutvecklingsuppgifter de kan genomföra.
För att kringgå amerikanska exportkontroller använder kinesiska AI-företag olika strategier, inklusive chip-lagring, smuggling och uppbyggnad av datacenter runt om i världen, från Mexiko till Malaysia. Även om statligt stöd stärker konkurrenskraften och påskyndar framstegen kan utmaningar som amerikanska exportkontroller och ineffektiv resursallokering hämma tillväxten. Slutligen drar rapporten slutsatsen att Kinas AI-utveckling sannolikt kommer att förbli en nära konkurrent till USA, drivet av en kombination av statligt stöd och innovation inom privat sektor.
Rapporten noterar att kinesiska beslutsfattare inte enbart fokuserar på att "vinna loppet om AGI" (även om vissa kinesiska teknikföretag gör det). Istället bygger de en världsledande och motståndskraftig AI-industri för att driva produktivitetsökningar i hela ekonomin, med särskilt fokus på "hård teknik" som robotik och industriell automation. Detta strategiska tillvägagångssätt speglar Kinas långsiktiga vision om teknologisk självförsörjning och ekonomisk omvandling genom AI.