Under Kalla kriget upprätthöll USA ett omfattande nätverk av radarstationer, missiler och jaktplan över hela det kontinentala territoriet för att försvara sig mot sovjetiska bombplan och missiler. Detta försvarssystem inkluderade det halvautomatiska markbaserade systemet SAGE (Semi-Automatic Ground Environment), som bearbetade information från markradar och tidiga varningsflygplan för att koordinera jaktplansdivisioner och luftvärnsrobotbatterier.
Decennier senare får detta försvarstänkande nytt liv genom initiativet Gyllene Kupolen, ett nästa generations missilförsvarssystem där artificiell intelligens utgör den tekniska grundstenen. Projektet, som tillkännagavs i januari 2025 genom ett presidentdekret, har säkrat 24,7 miljarder dollar i initial finansiering via en nyligen antagen budgetlag.
Till skillnad från sina föregångare från Kalla kriget syftar Gyllene Kupolen till att skapa en flerskiktad försvarsarkitektur som kan möta en rad olika hot, inklusive interkontinentala ballistiska missiler, hypersoniska vapen och drönarsvärmar. Systemet kommer att integrera rymdbaserade sensorer och avlyssningssystem med markbaserad infrastruktur och därigenom skapa ett heltäckande skydd för det amerikanska fastlandet.
Artificiell intelligens står i centrum för detta ambitiösa projekt. Som generalmajor Frank Lozano förklarade i mars 2025: "Vi vill integrera mer AI-baserad eldgivningskontroll, vilket hjälper oss att minska behovet av personal." Detta synsätt speglar en bredare strategi inom Pentagon att införa autonoma system som kan bearbeta enorma datamängder och fatta blixtsnabba beslut utan mänsklig inblandning.
Missilförsvarsmyndigheten har ingått partnerskap med AI-mjukvaruföretag som C3 AI genom ett femårigt avtal värt 500 miljoner dollar för att påskynda införandet av artificiell intelligens i missilförsvarssystemen. Dessa samarbeten syftar till att utveckla applikationer som kan förena olika datakällor, snabbare generera hotprofiler och förbättra analysen av testprogram.
Även om kritiker ifrågasätter genomförbarheten och kostnadseffektiviteten hos ett så omfattande skydd, menar förespråkarna att framsteg inom AI och rymdteknik gör denna vision mer realistisk än tidigare försök, såsom Reagans Strategic Defense Initiative. Pentagon förväntar sig att de första förmågorna levereras i början av 2026, med full implementering som sträcker sig in på 2030-talet.
I takt med att globala stormakter tävlar om att utveckla hypersoniska och andra avancerade missilteknologier, markerar USA:s satsning på AI-drivet försvar en betydande strategisk kursändring. Initiativet Gyllene Kupolen signalerar en återgång till att prioritera det nationella försvaret, men nu med 2000-talets teknik som hade varit otänkbar under Kalla kriget.